MENU

Geektown stärker kooperationen långsiktigt i europeiskt nätverk

Tillbaka från Italien och många erfarenheter rikare. Vad vill Geektowns AD Frida Larsson förändra i fråga om den svenska kooperationen? Och vad har hon att säga om det långsiktiga arbetet som krävs för att nå den yngre målgruppen? På bilden: Frida träffar Maria Ubarretxena, borgmästare i staden Mondragon, Spanien. I Mondragon är 80% av alla företag kooperativa. De är främst kooperativ inom industri och innovation.

Frida Larsson, AD på Geektown: ”Under en veckas tid har jag har arbetat och nätverkat tillsammans med deltagare från hela Europa för utveckla det kooperativa nätverket. Detta nätverk ska visa hur kooperativet kan öka företagarnas möjligheter till framgång. Det är också viktigt för att få fler kooperativ att samarbeta, som också ingår i kooperativets grundläggande värderingar. Så gott som alla länder har problem med förståelse för den kooperativa modellen bland unga. Många deltagare ser att ungas värderingar överensstämmer med kooperationens men unga saknar kunskaper och kännedom om den kooperativa modellen och har därför också svårt att fördelarna. Några av länderna går i täten,t.ex. Kroatien och Polen, och jobbar med proaktivt för att få med den unga generationen. Här är kooperativa ungdomsprojekt är vanliga och är ett sätt för unga i tidig ålder vara aktiva i kooperativ och lära sig om entreprenörskap. Några länder har också medlemsorganisationer/nätverk för unga som jobbar i kooperativ och är ett sätt att stärka landets kooperation långsiktigt. Det är dessutom ett sätt att skapa affärsmöjligheter, kunskapsutbyte och utåt skapa intresse för kooperationen bland unga.

Som ung aktiv inom kooperationen, är min spontana reflektion att ett svenskt ungdomsnätverk för kooperatörer hade varit viktigt för kooperationens framtida utveckling i Sverige. Både för att stärka affärsmöjligheterna och sprida kännedom om kooperationen; en typ av ambassadörskap. Ibland känner vi oss rätt ensamma (och unga) som kooperatör i en rörelse som känns förlegad, på flera sätt. Förutom de stora kända kooperativen i Sverige är kännedomen om andra kooperativ i Sverige låg. Personligen känner jag till ett fåtal mindre kooperativa företag och ändå anser jag mig som en medveten och aktiv aktör i näringslivet. Förutom svenska nätverk så tror jag att ett aktivt deltagande från Sveriges håll i European Young Co-operators network skulle vara en tillgång för de svenska kooperativen. I min arbetsgrupp som jag valde att delta i ”Business opportunities” blev det tydligt att någon typ av webbaserad plattform bör utformas för att underlätta ytterligare kontakt, en sk. ”matchmaking” mellan företagen. Det skulle innebära ett sätt att hitta samarbetspartners, leverantörer och att hitta gemensamma projekt att samarbeta kring. Det finns en stor vilja att stötta och samarbeta med andra kooperativ i Europa, men är något som jag kan sakna i Sverige, vi ser helt enkelt inte på våra samarbetspartners och leverantörer som är kooperativ lika fördelaktigt som andra länder gör”.

frida_maria12038043_1129886690372197_6771907295314042237_nNågra reflektioner & intressanta/roliga fakta:
– Lagstiftningen ser annorlunda ut, i flera av de europiska länderna finns skattefördelar med att vara kooperativ.
– Positivt att det är möjligt att starta kooperativ på så få som tre personer i Sverige. I ex. Polen krävs 10 medlemmar, vilket försvårar att nya kooperativ bildas.
– I Kroatien gick det under 2014 en tv-serie ”Creating together” på 20 avsnitt som handlade om kooperativ, vilken hade mycket bra genomslagskraft.
– I Storbritannien finns det ett kooperativt college, som erbjuder utbildning för kooperatörer.
– I Kroatien har man infört en märkning för kooperativt producerade produkter, likt Fairtrade för att konsumenter i butiker ska kunna känna igen kooperativa produkter. Flera andra länder är intresserade av detta och en europeisk märkning diskuteras.

 

Sorry, the comment form is closed at this time.